5. mar, 2017

Se mig!

Nu är det gjort! Idag har jag skickat in manuset till fem olika förlag. Mina händer darrar när jag tänker på det. Ganska länge har jag använt ursäkter och försökt skjuta fram den här dagen, och ändå längtat efter den. Rädsla blandas med förväntan. Och man kan undra varför? Varför är vi människor så måna om att bli sedda samtidigt som vi är rädda för att bli granskade? 

Jag skulle kunna låta bli att skicka in något överhuvudtaget, och slippa den här berg-och-dalbanan i magen. Men önskan att bli sedd är kraftfull. Den pockar på. Trots att jag anser mig älskad och sedd av mina kära varje dag. Det är inte kärleken till den jag är som jag är ute efter den här gången. Det är fåfängan att få bekräftat det jag gör.

Så nu granskas mina skrifter och jag väntar och hoppas. Allt är möjligt!