12. jun, 2018

Hur kul kan det bli?

Vilken egoboost att få bli inbjuden till ett litteraturcafé och ombedd att prata om sig själv!

Det kan vara lite pirrigt att stå framför en mängd människor men när människorna är så rara och fina som de jag träffade idag, så är det inga problem. Faktum är att jag kände mig så bekväm att jag totalt glömde bort vad jag pratade om, började berätta historier som jag gillar och släppte in hela åhörarskaran i min fantasivärld.

Jag berättade om all fantastisk historisk research, som med en smula fantasi och en del ifrågasättande, leder till nya spännande äventyr. Som kanske har hänt....eller inte. Det är nämligen så jag får fram mina bokideér. Och jag älskar det! 

När jag läser om en historisk händelse frågar jag mig alltid om det verkligen kan ha gått till så...eller kanske det gick till på ett annat sätt? På ett sätt som ingen känner till. Ett hemligt äventyr, som är mycket mer spännande och fänslande än det som står skrivet i historieböckerna. Sedan leder det vidare till andra händelser som kanske berör andra historiska personer, som även de avvikit från gängse uppfattning - och vips har jag en intressant berättelse.

Det var i dessa tankebanor jag drog iväg under föredraget idag...och åhörarna satt tysta med halvöppna munnar. Till slut hittade jag tillbaka från min lilla utvikning, men då visade det sig att det var just när jag uppslukats av min egen fantasi, när mina ögon glittrat av insipration, som publiken tyckt mest om föreläsningen.

Vad har det lärt mig? Jo, att jag inte ska vara så uppstyrd kring en punktlista, utan istället prata om det jag verkligen brinner för. För det syns verkligen!

Galen