7. jan, 2019

Första meningen ...

... är vägen in i boken. Och den är så viktig.

”Katten satt på mattan” är inte början till en berättelse. Det är däremot ”Katten satt på hundens matta”. John le Carré

Jag förstår precis vad han menar. Den första meningen är ett påstående, vilket som helst. Men den andra meningen är ett påstående med en förväntning. Man kan ana en annalkande konflikt och det lockar till att fortsätta läsa.

Hur skall jag lyckas få till en sådan brilliant första mening? En lockelse som återkommer genom hela texten för att fängsla läsaren. 

Jag vet inte. Min idé om hur jag skall klara det är att bara skriva på och att under resans gång då och då titta på min första mening. Ändra den. Förbättra den. Fortsätta skriva. Skriva klart. Ändra första meningen igen. Redigera. Förbättra första meningen igen. Korrekturläsa. Och justera första meningen en sista gång.

Så viktig tror jag att den är. Så viktigt är hela första stycket.

Ingen press.

Hur som helst är därför första steget att skriva ner någonting som jag senare kan ändra.

Skönt, då vet jag i alla fall hur jag skall börja. Och det behöver inte vara perfekt första gången.