Idag har varit en lugn dag. Jag började med en skön löparrunda som blev jobbigare än väntat. Är ju inte van vid backarna här. När jag kom tillbaka till vår lilla åttkantiga hydda hade vår trevliga värdina ställt en stor pick-nickkorg fylld med frukost utanför dörren. Vi satt med vidunderlig utsikt på ett utebord och åt ur korgen. Förutom utsikten är vi mäkta imponerade av värdparets energi med sina byggprojekt. Själva huvudbyggnaden är byggd runt ett träd, sedan finns en söt hydda som vi bor i, med eget badrum i sten. De planerar även att bygga ytterligare trädkojor och dessutom ett underjordiskt hus. Det skall bli kul att följa dem, jag är säker på att det här stället kommer att bli ett exklusivt resort så småningom.

Micke och jag tog en promenad längs en vandringsled under dagen. Leden gick i lummiga ekskogar genom Cheviot Hills Reserve. Så småningom kom vi fram till samhället där vi passade på att köpa lite pasta, grädde, svamp och bacon för att göra egen carbonara. Lite rödvin och ost blir det nog också innan dagen är slut. Imorgon kör vi till Christchurch.

😀

Vi lämnade det bohemiska vandrarhemmet i Picton och drog söderut på vindlande vägar. När vi närmade oss kusten gick vägen precis längs vattnet och det var fortfarande en hel del vägbyggen sedan den stora jordbävningen 2016. På stenarna i vattnet vid sidan om oss låg feta små sälar och solade. Mängder av dem! Vi stannade och fikade på "The Store", supermysigt café vid vattnet, lätt att svänga av vägen. Efter ca 2½ timme kom vi fram till Kaikoura. Vi chansade och åkte fram till till Whale watch - kontoret och frågade om det fanns plats för oss. Eftersom det var strålande fint väder idag var alla turer fullbokade men vi fick gärna sätta upp os på väntelista för nästföljande tur som gick kl.12.45. Det var bara en halvtimmes väntan så vi bestämde oss för att åka och tanka och sedan komma tillbaka och slå oss ner på en bänk. När det började närma sig fick vi besked om att vi visst hade fått plats på turen, så det bar iväg ut till havs. Vår lycka slutade inte där. Faktum var att just våran båt fick se flest valar av alla turer som gick ut denna dag. Sex stycken härliga kaskelotter som visade oss stjärtfenorna när de dök, fick vi see. Och en hel mängd glada delfiner. 

Från Kaikoura åkte vi ytterligare en timme söderut, till Cheviot, och tog in på en härligt B&B. Det är en finlandssvenska som heter Sanna och hennnes man Ellis, som driver "The Tree House". Ett häftigt hus byggt runt ett träd. På bilden sitter micke framför den "lilla" brasan och språkar med Sue och Edi från Dunedin.  

Klockan tio besökte vi Te Papa museum i Wellington. Riktigt häftig utställning om första världskriget. Med gigantiska, verklighetstrogna vaxdockor. Dessutom intressant historia om Maorikulturen. Ett lyckat besök. Idag blev det inte så mycket hojåkning. Vi tog oss endast ombord på färjan "Interislander", som går över sundet mellan nord och sydön, och väl framme i Picton var det inte långt till vårt hostel. På båten träffade vi en hel del andra MC-åkare. Mycket trevliga människor. Vi spenderade nästan hela överfarten med att prata med Dave och Pete från Wellington. Även en ung kille från Holland som kört runt själv på MC i flera månader. Vi fick mängder med tips och många roliga historier från våra nya bekantskaper. Överfarten tog endast tre timmar och när vi närmade oss Queens sound såg vi både en grupp delfiner som hoppade längs med båten, och en hammarhaj som låg och solade under ytan. Vandrarhemmet i Picton var det mest udda vi upplevt hittills. Värdinnan var en väldigt speciell, bohemisk liten dam. Galna, färgglada väggmålningar täckte alla ytor. Hela byggnaden var som en labyrint så man visste aldrig om man skulle hitta tillbaka till rummet eller ej. Dessutom fullt av glada, högljudda ungdomar. Inte så god sömn denna natt. Men en hel del leenden.